Top 10 similar words or synonyms for varå

urskogsartat    0.560645

tättbebyggt    0.518537

ulvsundas    0.508850

karolingiskt    0.495255

markköp    0.494833

nordfrisernas    0.490447

trasthagen    0.480189

karlomans    0.478364

slereboåns    0.473477

jurisdiktionens    0.472590

Top 30 analogous words or synonyms for varå

Article Example
Snavlunda, Örebro kommun Günther fick av Bergskollegium tillstånd att inrätta en manufaktursmedja med två knipphamrar och fyra spikhamrar, för två hjulstockar och två ässjor till förädling av 400 skeppund stångjärn årligen. Stångjärnet skulle förädlas till "knip-, band- och bultjärn samt spik och andra svartsmidessorter, varå avsättning kan vinnas och vid de privilegierade verkstäder kunna beredas och det under härhos tecknade stämpel."
Stockholms läns idiotanstalt Stockholms läns idiotanstalt, från 1911 "Stockholms läns sinneslöanstalt", 1942–1955 "Skol- och arbetshemmet", var en vårdinrättning och skola för utvecklingsstörda i nuvarande Upplands Väsby. 1882 beslöt landstinget i Stockholms län att en idiotanstalt med huvudbyggnad av sten skulle uppföras på "den landstingets egendom, varå Löwenströmska lasarettet är beläget". Anstalten togs i bruk den 1 november 1884. I ett reglemente för anstalten står att man skulle ta emot ”sådana idiotiska eller sinnesslöa barn, som ehuru de ej kunna draga något egentligt gagn av de allmänna skolorna, dock äro i någon mån mottagliga för bildning och undervisning”.
Göteborgs spårväg Stockholm fick sin hästspårvagn 1877, och internationellt New York redan 1852 och exempelvis Köpenhamn 1862. År 1873 lämnades den första ansökningen in om att få anlägga spårväg i Göteborg. Det var löjtnanten Carl Wettergren som ansökte om att under en tid av 60 år få trafikera den planerade spårvägsanläggningen. Förslaget avslogs 1874 både av stadsfullmäktige och . Av stadsfullmäktige med motivet "att en enskild person skulle få koncession över anläggningen och att staden därigenom skulle betagas rättigheten att fritt få disponera över de gator och öppna platser, varå spår utlades." Nästa ansökan kom i september 1875, då Aron Philipsson lämnade in en motion till stadsfullmäktige om anläggandet av spårväg i Göteborg. Det hela ledde till att staden tillsatte en beredning som bestod av fem personer, däribland Philipsson. Övriga ledamöter var Josef Richert, Carl Gustaf Prytz, James Keiller och August Kobb. Beredningen inkom under juni månad 1877 till stadsfullmäktige med förslag till koncessionsbestämmelser för hästspårväg inom staden.
Nordiska Artilleriverkstäderna AB Nordiska Artilleriverkstäderna, bildades 1903 med ett aktiekapital på 2,7 miljoner kronor och inköpte då av Aktiebolaget Finspångs styckebruk samtliga vid Finspång och Lotorp belägna industriella verk och anläggningar samt inom Risinge, Hällestads och Vånga socknar belägna egendomar, omfattande omkring 3 350 hektar; men vid 1904 års början övertog AB Stens bruks dessa egendomar med undantag av den mekaniska verkstaden med dithörande anläggningar samt ett område av 168,5 hektar, varå sedermera uppfördes nybyggnader till ett värde av 617529 kronor, däribland kanonverkstad, smedja, träbearbetningsverkstad och ångpannehus samt en större och en mindre uppsättningsverkstad. Dess fastigheter var 1906 taxerade till 566000 kronor, därav 19500 kronor för jordbruksfastighet. Nordiska artilleriverkstäderna förfogade sistnämnda år över 2 fasta ångpannor, 20 borrmaskiner, 5 fräsmaskiner, 20 hyvelmaskiner, 61 svarvmaskiner samt 22 maskiner av annat slag och man tillverkade i sina verkstäder vid Finspång 41 ton projektiler av tackjärn, 258,6 ton projektiler av stål och 54 stycken kanoner av stål, diverse järnvägsmateriel, arbetsmaskiner och maskingods för tillsammans 1256800 kr. Arbetsstyrkan bestod 283 man och leddes av artilleridirektören Herman Fleming, tillika den sista privatpersonen som bebodde Finspångs slott, ty 1907 köpte Boforsbolagets dotterbolag, Nya AB Stockholms Vapenfabrik, Nordiska Artilleriverkstäderna och med Bofors som ägare kom dramatiska förändringar i den östgötska bruksorten som de senaste 3½ seklerna hade gjutit kanoner. Inledningsvis flyttade man vapentillverkningen från Stockholm till Finspång. De sammanslagna företagen bar dock Stockholmsfabrikens namn, men inte länge då det ingick i Boforsbolagets strategi att bli ensam tillverkare av kanoner i Sverige med säte i Värmland. Därför avvecklade man kanontillverkningen vid årsskiftet 1910-1911 och flyttade all tillverkning till Bofors. Nordiska Motorverkstäderna köpte upp lokalerna i Finspång och man började tillverka motorer där istället.