strandterrassen - Synonyms of strandterrassen | Antonyms of strandterrassen | Definition of strandterrassen | Example of strandterrassen | Word Synonyms API

Article	Example
Helsingborgs Maria församling	Församlingens historia går tillbaka till den första kyrkan som uppfördes på strandterrassen nedanför den dåvarande staden, som var belägen vid slottet på landborgsterrassen ovanför. Kyrkan var en mindre strandkyrka som tillägnades jungfru Maria och kallades Sankta Maria kyrka eller Vårfrukyrkan ("Vor Frue kirke"). Den var under medeltiden en av stadens fyra sockenkyrkor tillsammans med de äldre kyrkorna Sankt Clemens, Sankt Olai och Sankt Petri, belägna på landborgen. I takt med att allt större delar av staden flyttades ner på strandterrassen ökade behovet för en utbyggnad av kyrkan, vilket skedde på 1400-talet.
Slottshöjden	Stadsdelen är belägen på landborgsterrassen, nordost om Helsingborgs stadskärna på strandterrassen nedanför. Området förbinds med centrum genom Nedre Långvinkelsgatan, som löper i en dalgång i landborgen. Läget på landborgen gör att man från flera ställen i stadsdelen har en vid utsikt över staden nedanför och vidare ut över Öresund. Gatunätet har på flera ställen sitt ursprung i stadens historia, främst Långvinkelsgatan, stadens gamla tillfartsled, samt Norra Vallgatan, en del av Kopparmöllegatan och S:t Peders gata, som alla är lagda längs den gamla vallgrav som omgav stadens befästningar. Den nord-sydliga Kopparmöllegatan är numera områdets huvudled och stadsdelen avgränsas i norr av stadens nordliga tillfartsled, Hälsovägen. I nordost löper även den större Stenbocksgatan.
Helsingborg	Helsingborg (stavat Hälsingborg mellan 1912 och 1970) är centralort i Helsingborgs kommun och ligger i Skåne län. Helsingborg tätort hade 104 250 invånare år 2015 och utgör befolkningsmässigt Sveriges nionde största tätort, Skånes andra största tätort (efter Malmö) och ingår i Öresundsregionen. Helsingborg ligger vid Öresunds smalaste del, där endast 3 750 meter skiljer staden från Helsingör i Danmark. Stadens geografi domineras av den branta sluttningen Landborgen som löper längs Öresund, något indragen från kusten. Mellan strandterrassen och landborgsterrassen finns ett antal raviner som bildats under den senaste istiden. I centrum är arkitekturen en tätbebyggd stenstad, med monumentala och storstadsmässiga hus mot paradgatorna Drottninggatan och Järnvägsgatan samt mot Stortorget, Sankt Jörgens plats och Trädgårdsgatan. I gatorna bakom denna bebyggelse är arkitekturen mer småskalig och intim.
Slottshagen, Helsingborg	I Helsingborgs barndom var området där Slottshagen nu ligger platsen för den tidigaste bebyggelsen som tillkom runt det slott som börjat byggas upp på landborgen under Vikingatiden. Slottet bestod ursprungligen av en enkel befästning genom en jordvallsring som inneslöt en inre bebyggelse och i bebyggelsen utanför hade under 1000-talet de tre kyrkorna S:t Clemens, S:t Petri och S:t Olai byggts upp. Den tidigaste slottsbebyggelsen som är känd var en kastal i sandsten från 1100-talet, som senare kompletterades av en rundkyrka vid landborgskanten, kallad S:t Michael. År 1269 påbörjades bygget av ett dominikanerkloster, vigt åt S:t Nicolai, beläget ungefär där Gossläroverket nu står. På 1310-talet ersattes kastalen av ett större försvarstorn i tegel, det som nu är Kärnan. Slottet hade också en ringmur, men det är oklart när denna tillkom. I takt med att slottet byggdes ut på landborgen hade en allt större del av bostadsbebyggelsen flyttat ner till strandterrassen nedanför och snart var hela staden belägen nedanför landborgen.
Järnvägsgatan, Helsingborg	Området som Järnvägsgatan är utlagd på består av utfyllnadsmark i Öresund. Vattenståndet stod förr mycket högre och vid 1000-talet låg platsen under vatten, då strandlinjen gick strax väster om Kullagatan och Bruksgatan. Vid denna tid var den enda bebyggelsen i området ett antal provisoriska fisketorp som byggdes upp under fiskesäsongerna och stadsbebyggelsen var istället lokaliserad uppe på landborgen. Strandlinjen drog sig dock tillbaka och under medeltiden började en allt större del av bebyggelsen placeras på strandterrassen. Vid denna tid löpte en brygga ut i sundet ungefär vid Södra Kyrkogatan. Under 1600-talet utfördes ett stort befästningsarbete i staden, där kusten beskyddades med hjälp av en hög stenmur. I början av 1800-talet byggdes området ut en aning genom byggandet av en hamnbassäng som ersatte den gamla bryggan.