Top 10 similar words or synonyms for olegerade

låglegerade    0.883341

järntriklorid    0.793482

chilesalpeter    0.790701

papperspigment    0.787620

zirkonia    0.779682

fruktkärnmjöl    0.777648

segjärn    0.776897

tetrakain    0.773154

arabinos    0.773100

cellulosaacetat    0.772576

Top 30 analogous words or synonyms for olegerade

Article Example
Gasmetallbågsvetsning Låglegerade och olegerade stål MAG-svetsas vanligen med Argon/koldioxidblandning eller ren kolsyra (C1), svetsning med koldioxid får ofta uppträdande av ökat sprut.
Handelsstål Handelsstål är olegerade eller låglegerade konstruktionsstål i form av plåt, stång, balk eller profiler. Motsatsen till handelsstål är specialstål, som således definieras som legerat stål.
Metallbågsvetsning Förutom till de låg- och olegerade stålkvalitéerna används metoden också i stor utsträckning till rostfria-austenitiska och duplexa stål samt till nickelbasstål.
Handelsstål Benämningarna "handelsstål" och "specialstål" har sitt ursprung i det förhållandet att huvuddelen av det legerade stålet tidigare tillverkades för speciella ändamål och levererades direkt till kund (specialstål) medan en stor del av det olegerade stålet, såldes via grossist (handelsstål).
Betning Betning kallas också förfarandet att lösa och avlägsna ytföroreningar hos exempelvis värmebehandlade och svetsade rostfria konstruktioner. För olegerade eller låglegerade stål används ofta utspädd svavelsyra. Huvudingredienser för betning av rostfritt stål är fluorvätesyra, salpetersyra och vatten. Vid betningen avlägsnas glödskal, svetsoxider, rester från slipskivor, slipband, eventuella järnföroreningar, blästermedel m.m. från den rostfria stålytan. Efter betning och riklig sköljning med vatten återställs korrosionshärdigheten hos den rostfria stålkonstruktionen.
Europeisk bronsålder Tenn har både använts i legeringar med koppar för att bilda brons men också i olegerade form. Tennföremålen är små och ovanliga. Ett halsband med tennpärlor i Odoorn och Sutton Veney. Tennålar på hjalten till en kniv i Bargeroosterveld och träkärl i Jylland. I de norra delarna av Alperna användes det som dekorativa element på keramik. I det tysk-schweiziska området tycks det inte ha existerat någon keramik- eller gravtradition.
Stål Stål (latinskt namn: "chalybs" eller "aciarium") är en smidbar legering huvudsakligen bestående av järn. Kol är det viktigaste legeringsämnet och ingår alltid i varierande mängd i stål. Moderna stålsorter innehåller även många andra ämnen (exempelvis krom, molybden och vanadin), vilket ger stålet olika egenskaper. Stål med små mängder legeringsämnen utöver kol kallas olegerade stål eller kolstål. Stål som innehåller högre halt legeringsämnen utöver kol kallas legerade stål. Kolstål är magnetiskt, men austenitiskt stål är det inte. Dock avtar magnetismen med ökad temperatur för att upphöra vid 769 °C.
Skärning Gasskärning är den vanligaste skärningsmetoden för olegerade och låglegerade stål och kan användas på gods med tjocklekar mellan 0,5 och 2500 mm. Förutsättningar för gasskärning är att metallen brinner i oxygen, att metallens antändningstemperatur är lägre än dess smältpunkt och att slaggen har en lägre smältpunkt än metallen. Utrustningen liknar den man använder vid gassvetsning, men med skillnaden att skärbrännaren kan tillföra extra syre (skäroxygen) för att oxidera järnet i godset. Skärbrännaren tillför utöver skäroxygenet en bränngas, som vanligtvis är acetylen eller propan (gasol) och som antänds med oxygen (värmeoxygen), för att värma upp metallstycket till antändningstemperatur (1150 grader Celsius för stål). Även naturgas, vätgas, stadsgas och olika blandningar av kolväten förekommer som bränngas. Denna värmelåga blir väldigt varm och ser även till att plåtytan hålls ren från föroreningar som annars skulle sänka skärhastigheten under skärprocessen. Blästring kan användas för att i förväg rengöra plåten från shop primer, rost eller glödskal.
Gjutstål Gjutstål är en typ av stål som används för tillverkning av "stålgjutgods". De flesta ståltyper (olegerade, låglegerade och höglegerade) kan gjutas, ibland efter viss modifiering av sammansättningen, bland annat genom att höja kiselhalten för att öka flytbarheten. Det är svårare att gjuta gjutstål än gjutjärn på grund av den högre smälttemperaturen (som ökar kraven på materialet gjutformen är tillverkad av) och större krympning, vilket kompenseras genom matare för att sugningar skall undvikas. För att förfina den grova gjutstrukturen hos stålgjutgods högtemperaturglödgas det. Stålgjutgodset kan sedan värmebehandlas på samma sätt som valsat och smitt stål. Hållfasthet och övriga egenskaper är nästan desamma hos gjutstål som hos annat stål. Stålgjutgods används för tillverkning av bland annat turbinskovlar, järnvägsmateriel, fartygsstävar, armatur och slitdelar hos krossar och grävmaskiner.